Nej men hej – här står ju jag framför en vägg av äggkartonger. Mitt i La Barceloneta, mitt i Barcelona.
I mitt sällskap hade jag Olof, Emma och så Terry såklart. Vi vandrade runt i kvarteren för att hitta den där takbaren vi hört talas om.
Alltså Barcelona med alla sina husfasader – kolla det mittersta liksom!
Sen kom vi fram, till den gömda takbaren där det fanns massa ledig plats och en utsikt som hette duga.
Se bara!
Så där satt vi och bara mådde – skål!
Inte fy skam med en liten drink på en takterass i Barcelona bara sådär.
Fast jag drack öl.
Solen försvann och himlen färgades i kulörta kulörer.
Tills det vart helt mörkt. Inte för att utsikten direkt förvärrades.
Ja till denna takterass kommer jag garanterat tillbaka, kanske helst till våren eller sommaren. Där och då, i den ljumna sommarkvällen, kan jag tänka mig att det är top notch. Om det nu ens är någon som använder det uttrycket längre.
No Comments