Fick upp en notis i mitt Facebook-flöde, ja ni vet den där ”Den här dagen-funktionen”, att det var sex år sedan idag som jag och David var på visning av lägenheten i Linné. Då bodde vi tillsammans i min tvåa i majorna som vi tyckte började kännas trång och drömde egentligen om att flytta till hus. Men så dök den där gigantiska lägenheten upp via Boplats och vi kunde ju inte tacka nej till visning. Vi skulle bara kolla liksom, för att se om det var något för oss.
Och det var det ju.
Så här såg inlägget ut från den 20 mars 2012, några mobilbilder och tankar från visningen:
Här kan man bo.
Undrar hur det skulle vara att vakna upp till den här utsikten – att varje morgon få se Göteborg över takåsarna.
Eller att få se solen stiga bakom Skansen Krona.
Men innan det går att njuta måste det fixas och målas och fixas lite till.
Eller ja, först måste vi bli de som får flytta in. SEN har vi 117 kvadrat att förfoga över, bara ett stenkast från Järntorget. Vad hände egentligen med våra hus-på-landet-drömmar? Ska vi bli riktiga cityslickers nu?
Så ja, vi blev cityslickers i nästan sex år innan husdrömmarna blev för stora. Lägenheten var verkligen toppen på alla sätt och vis och vi har upplevt en massa roligheter tillsammans. Men om jag ska vara helt ärlig så tänker jag inte på lägenheten alls nu. Ne jag saknar den faktiskt inte. Så vårt rosa lilla hus har verkligen slagit klorna kring våra hjärtan. Här har vi det bra!
No Comments