Nu när det är höst och mörkt och snörvligt och peppen känns allmänt bortblåst, ja då får man tänka på glada tider – på sådant som får en att le och må bra. Just nu tänker jag på min familj och hur glad jag är att jag hamnade precis där jag hamnat. Bästa föräldrarna. Älskade storasystern. Fantastiska mor- och farföräldrar. Finaste David med familj – som ju nu också är min familj. Och alla mina härliga vänner som även dem är en del av mig. Ja nu känns det faktiskt lite ljusare och lättare omkring mig, för fan vad det är gött att älska och bli älskad tillbaka.
4 Comments
Mamma Marie
8 november 2011 at 19:27Den här bilden är bara för härlig! <3
zara
9 november 2011 at 12:10åh så fint!
Åsa
9 november 2011 at 12:16Åh så fin bild! Morfar ser ut som någon skådespelarstjärna, vilken vet jag dock inte. Men tänk dig han i svartviitt, kavaj och cigarr, typ.
Helly
9 november 2011 at 13:04Ja morfar var stilig han! Alltid med en kam redo att fixa håret!