Takomyz, kramar, fina ord och några ögonblick fotboll (hejjahejja taco-Anders liksom). Tänk att så lite kan betyda så mycket!
Nu bävar jag bara lite hur morgondagen kommer kännas. 9 år. Känns som igår. Känns som en evighet. Fortfarande lika ofattbart. Johanna, du fattas mig!
No Comments