Jag har drivit från Stigberget till hamninloppet, tänkt på dig

Majorna, finafina Majorna. Jag tror bestämt att jag måste flytta tillbaka dit om några år. Ja söndagens promenad lämnade en liten längtan efter sig. Tänk att få bo i ett av de där fina trähusen, med äppleträd, tulpaner i rabatten och en grönskande gräsmatta. Och nära till lite skog och kullar. Det hade varit något det.

Kanske blir ett av alla de pastelliga radhusen till salu någon gång i framtiden?

Överallt blommade denna lilla skira, blåa blomma. Vid asfalskanter. I rabatter. Över gräsmattor.

Far bodde på Gråberget när han var liten.

Spårvagnsspår är fina grejer.

Fina balkonger!

Asta var självklart med på söndagspromenaden!

Här kan man bo!

Hejhej, här går jag!

Hejhopp!

Trädgårdarna blommade för fullt.

Mor, Asta och far.

Ung man. Och far.

Hej våren, du är så välkommen hit igen!

Livet är en balansgång. Eller hur var det nu?

Hopp!

Hopp!

Vi hamnade på kyrkogården.

Sen åt vi korv!

Och så träffade vi på Carl och Maja. De hade varit på konstrunda.

Efter lite kaffe tog vi oss över till Hisingen för en snabb visit (idioms dictionary) hos Anders och David på Dear Friends.

Asta ville vara överallt hela tiden.

Ute på ön, blickandes in mot fastlandet.

Måsar och Eriksbergskranen. Typiskt Göteborg.

Vi tog en glass vid kajen.

Men så blev vi hungriga på riktigt och inhandlade söndagsmiddagen på Thali. Vi fick en liten aptitretare medan vi väntade på maten. Fint! Och gott.

Och så vandrade vi hemåt och tog hissen upp till Seventh Heaven.

Mumsmums och nomnom! Thalis mat rekommenderas varmt! Och efter det åkte föräldrarna och Asta hem. Jag tog igen mig i soffan, som sig bör på en söndagseftermiddag.