JAG ❤ HÄSTAR

Alltså dessa underbara varelser. Stora som minismå. Från de ståtligaste dressyrhästar till de rufsigaste islandshästar. Med mjuka mular att pussa på. Med lugnande ögon och en gosig pannlugg att gömma näsan i. Ja de har en helt magisk helande effekt dom där hästarna. Det är som om att depåerna av energi fylls på efter några timmar av mockande, mysande och ridande i stallet. Och att livet allmänt känns lättare att leva.

Sen tror jag även att hästlivet har lärt mig väldigt mycket och gjort mig till en starkare person. Att vara ledare över 600 kg djur borde anses som en merit. Och att ha vuxit upp på ridskola med i stort sett enbart tjejer – i diverse grupperingar och sinneslag – har lärt mig att handskas med även människor. Att inte ta skit fastän en mockar skit så att säga.

Sen älskar jag kontrasten mellan att arbeta framför datorn / ta en öl med vänner / åka på storstadsresa med David / dansa sig galen på sluttande dansgolv med att konka tunga vattenhinkar till hagen /  rida i ösregn / få gräs-å-hästbajsfläckar på kläderna / brodda tunga hovar i isigt väder. Alla dessa delar som gör mitt liv till mitt liv.

Bilderna ovan är förresten från min och Lovisas senaste stalltripp då vi fikade, borstade och gick på skogstur med Battisen. Då mötte vi världens sötaste och minsta lilla ponihest! Dog söthetsdöden typ. Tänk att ha den i vardagsrummet, brevid en i soffan. Naaaw!