It’s not you. It’s me.

Hej bloggen. Hej livet. Hej du.

Det var ett tag sen. Sist vi hördes var det sommar och jag bollade arbetsliv med småbarnsliv men försökte ändå njuta av de sista somriga dagarna. Mycket vatten har flutit under broarna sedan dess. Jag har fått lära mig att jag inte är så stark och obrydd som jag tidigare kanske trott. Att min kropp har sagt ifrån även om jag inte velat det. Att det inte alltid går att ta livet med en klackspark. Utan att livet sparkar på dig emellanåt. Och att det faktiskt får vara ok att inte må helt hundra. Även om orsaken till måendet inte har varit ok.

Nu mår jag dock mycket bättre. Så tänkte att det kanske är dags att väcka liv i bloggen igen.
Jag får se.

För livet just (just in case meaning) nu är inte jättespännande, varken för mig eller för er att ta del av. Småbarnslivet är liksom inte så… spännande. Lämna på förskolan, jobba, leka med Otto, laga middag, natta Otto, slötitta serier, gå till sängs senast halv elva. För att sen göra om allt igen dagen efter. On repeat. Det finns just nu inte utrymme eller ork att spexa till det, skaffa en ny hobby (även om det verkligen är det jag behöver), gå på fräcka restauranger eller barer, umgås med vänner (även om det VERKLIGEN är det jag behöver) eller annat som kan fylla ens kvällar med annat än småbarnssysslor.

Så jag får se hur mycket vi ses här framöver.
Och om vi ses, skriv gärna hej eller kom med tips på sådant som ger småbarnslivet en enkel guldkant.
Det hade jag gillat.

You Might Also Like

2 Comments

  • Reply
    Ulrika
    11 oktober 2020 at 10:15

    när det är som allra gråast: att skapa något slags saker att se fram emot. typ köpa trettio olika teer och prova en sort per dag i en månad. (nu är det ju snart december så då kan man ju köra något slags tekalender/hudvårdskalender/whatever rakt av). att göra någon grej som stimulerar hjärnan varje dag, typ börja lära sig ett språk men sätta ribban LÅGT och genomförbart, typ ett ord/dag eller nåt. Att hitta de där lägena där barnet är nöjt och man själv kan göra något eget. (lättare ju äldre de blir, med mina kids funkar det väldigt bra att göra skogsutflykt/lekparksbesök och sitta och läsa medan de leker, till exempel). Att ha plockat ut vad det är man saknar att göra, så att man lättare gör det när man väl FÅR tid, och det så lätt blir att sitta med telefonen istället. typ: vill man läsa, se till att bok finns i väskan för ströstunder, etc.

  • Reply
    Anna María
    12 oktober 2020 at 14:39

    Känner så igen mig och känner med dig. Jag har tyckt att hela grejen med att få barn varit extremt omtumlande. På så många vis. Och så händer liksom livet samtidigt också. Fint att höra från dig. Ta hand om dig och jag antar att det blir bättre. Så tänker jag i alla fall ❤️

  • Lämna ett svar till Anna María Cancel Reply