Shit vad tiden går. Det är snart mitten av mars och jag trodde våren var kommen. Tji fick jag, för igår slog kylan och vintern till med full kraft. Brrr… Eller jag missade det mesta av den där isiga vinden då jag låg hemma och kurerade mig efter lördagens baluns. Men tillslut masade jag iväg mig mot stallet och en mjuk varm hästmule. Det bästa mot baksmällor.
Och appropå vinter, när jag sist var i Lidköping – ni vet den där helgen som var så lång och fylld av aktiviteter, kaffe, hästar osv – då var det snö och blåsigt. Men även soligt och promenadvänligt så jag och David tog en tur mellan de ståtliga husen i närheten. Så mycket fina trähus med snirkliga detaljer. Och stora massiva stenhus med putsade fasader i pastelliga färger. Himla fint allså. Något som också var fint var ljuset och himlen och naturen. Ni vet så där magiskt vackert. Så under vår bilfärd mot Göteborg – efter vi hade hälsat på liten liten söt bebis – var vi tvungna att stanna för att fotografera och bara andas in allt. Ja jag har väl blivit gammal men vad gör väl det när det får en att inse hur vacker världen kan vara.
Idag åker vi till Lidköping igen. Inte för att begrunda naturen utan för att hejja på Villa så de kan ta sig vidare till SM-finalen i bandy. Vackert på ett annat sätt antar jag.
No Comments