Första maj i Sandsjöbacka

Första maj för mig innebär att gå ut på marsch, men inte på gator och på torg – utan ut i skogen! Ja under flera år har jag och Lovisa tagit oss ut i grönskande skogar, då oftast Änggårdsbergen. Men i år ville vi testa något nytt och det där naturområdet Sandsjöbacka har lockat på oss när vi åkt mot stallet i Onsala. Ja för mellan Lindome och Kungsbacka tornar det upp sig, en gigantisk hed med en ås där vikingakungar en gång stångats (eller vad vet jag, är ingen historiker direkt). Har ni någongång åkt bil på E6 där, ja då kan ni inte ha undgått dessa fantastiska vidder. Och nu var det alltså dags att insupa denna natur. Låt oss se hur vi hade det:

Alltså vi måste börja med vitsipporna. De var ÖVERALLT! Jag kunde inte riktigt ta in allt, hakan tappades för hur kan naturen vara så himla magisk?

I love (fall in love synonym) you mother nature!

Med på denna tripp – Lovisa och Otis!

Och så jag då, som bara ville omfamna allt! Här står jag på en sten och får feeling.

Och här har vi då vikingatoppen. Nere till vänster kan ni ana motorvägen. Och svårt att få storslagna vidder bra på bild, men oj så fint!

Gruppbild!

Så fint sällskap jue

Ut på tur, aldrig sur. Vi betade av 7-8 kilometer totalt tror jag.

En blå vitsippa bland alla vitsippor, så en blåsippa? Eller?

Sen gick vi…

Och gick. Över kärr och över stock å sten.

Och äntligen – dags för fikapaus i solen!

Möla bulle, nomnom.

Lite lerigt men vad gör väl det

Otis undrar lite vad hon/jag håller på med.

Eh, fick feeling!

Men som jag sa till Lovisa när jag hängde där i trädet, att det är lätt att klättra upp men svårt att ta sig ner. Sagt och gjort, lite skrubbsår får en räkna med. En ska ju känna att en lever.

Dags att gå vidare.

Så himla stark hon är den där Lovisa.

Och så gick vi runt sjön…

… och ni vet ju vad som hände sen. Bada!

Sjukt nöjd bad-tjej!

Vi kände oss inte riktigt redo att åka hem än, så tog en extra runda ner på heden.

Dags för ännu en gruppbild – hejhej!

Sen var det dags att bege sig tillbaka till bilen igen.

Men först bara lite naturspringskrik för herre jävlar vad gott den gör för själ och kropp. Naturen – du är fan bäst!

You Might Also Like

No Comments

Leave a Reply