Teşekkürler. Istanbul del 1

Alltså åh vilken fin helg jag har haft i Istanbul! Ett stort tack till världens finaste Maja som har agerat en ypperlig värdinna och visat upp Istanbuls bästa sidor. Som vanligt känns en weekend både som en evighet och som ingen tid alls. Jisses så mycket vi har hunnit med – ja det känns nästan som jag kunde varit borta en vecka då dagarna varit fullproppade med aktiviteter, precis så som jag gillar’t.

Själva resan kunde dock ha startat med lite mindre hjärtat-i-halsgropen-känsla. Upptäckte lite väl sent att mitt pass snart skulle gå ut så det var bara att stressa ut till Landvetter på fredagsmorgonen för att lösa ett provisoriskt pass då inresa i Istanbul kräver att passet är giltigt sex månader. Som tur var gick allt bra och jag lärde mig en dyr läxa. Fick lugna mina nerver med en galopp innan det var dags att boarda planet.

Men visst är de rosa provisoriska passen fina? Dyra och kortlivade men fina.

Hejhej – så här ser en smått stressad Helena ut

Flygresan gick i vilket fall bra och jag hann med två filmer, rödvin och utsiktsspan innan jag landade i den gigantiska staden Istanbul. Hej hus så långt ögat kan nå. I alla riktningar. Överallt.

Där väntade Maja! Första stoppet blev mataffären för inköp av mjölk till kaffet. Väl viktigt.

Men det viktigaste och bästaste av allt – skumpa och popcorn att avnjuta!

Sjukt nöjda tjejjor!

Vi tog hissen ner…

… och taxin ut på Istanbuls gator.

Hamnade på restaurangen Çukurcuma 49, i Cihangir. Där käkade vi smarriga pizzor – tjena svamptryffel liksom – och skålade i öl.

Förde kortfattande sms-konversationer inför kvällens baluns.

Mätta och belåtna vandrade vi vidare.

Till favvo-baren Geyik några gator bort. Där serverades goda drinkar och popcorn. Ja ni hör ju!

Grymma bartenders och söta katter. Ja bar-katter fanns det gott om, som slöade lite överallt och älskade gos. På denna bar hade en katt lagt beslag på en egen stol medan folket snällt fick stå upp. Typiskt kattigt!

Dags för miljöbyte

Efter ännu en taxifärd (det är sjukt billigt med taxi i Istanbul) hamnade vi i Tünel-området.

Där gick vi till ännu en Maja-favorit, baren Parantez.

Folk hängde utanför och innanför.

Vi hängde mest i baren.

Sen bytte vi ställe igen och hamnade på Kulp där det bjöds på shots. Skål!

Efter lite dans valde vi dock att ta en taxi hem då de ”vägrade” spela Womanizer med Brittan. Vi kände att vi liksom bara var tvungna att dansa till denna dänga innan natten blev till morgon.

Sagt och gjort.

Iyi bir gece için teşekkürler!