Karl Johan står där kort och tjock med mörkbrun hätta och snövit rock

Det är mycket skog och svamp nu. Men så är det ju också så himla gött att komma ut i naturen för att flanera över stock och sten, leta lite svamp, dricka lite kaffe och bara sådär allmänt må gött. I söndags tog jag, mor och Asta en lång skogspromenad, jag tror vi la bakom oss fyra-fem kilometer skogsstig och en hel del barndomsminnen. Mor visade bland annat vart hon lekte som barn, utsiktsplatån över Stockslycke, Höga Berget med området de kallade Uddevalla nedanför och den där ”stora” stenen i gläntan som jag och syrran klättrade upp på när vi var små. Septembervädret bjöd även på sommarfeeling och naturen var tyst och färggrann så det var mest skönt att flanera i skogen några timmar. Vi fann dock inte så mycket ätbar svamp – en ynka kantarell och några Karl Johans. Men vad gör väl det?