I söndags gjorde jag något jag inte gjort på över tjugo år, jag deltog i stallets julkadrilj. Det var jag, Battis och åtta ponnyekipage som dundrade fram i ridhuset till juliga toner och med allas blickar på oss. Jo det var faktiskt en redig skara åskådare som fyllde både läktare och kafeterian, så lite pirrigt var det nog för alla ekipage, oavsett ålder.
Ja även denna trettiotreåring tyckte allt att det var lite nervigt. Inte ofta en visar upp sig för så många personer. Sen skulle det ju memoreras vägar utantill samt styra runt en gammal tomtefar till pålle.
Några minuter efter klockan 17 drog vi igång. Och ni vet ju vem som för först, eller hur?
Just det! Battis… Han kallades ”Battis den vilde” och alla banderiljärerna blev rädda… eller ne vänta lite. Det var visst Battis som ballade ur lite där i början, det var visst rätt så farligt att gå in från fel håll i ett nedsläckt ridhus.
Men sen kom kadriljen igång!
(som sagt, i ett nedsläckt ridhus, så bildkvalitén är därefter)
Men all vånda var helt onödig, för allt gick så bra så bra – alla söta ponnysar (som var julpyntade till max) skötte sig och alla duktiga tjejer klarade uppgiften galant! Till och med Battis å jag lyckades lotsa runt oss och alla smärtfritt.
Här är en kort filmsnutt från julkadriljen, plockat från min instagram:
Efter vår uppvisning fick vi besök av lucia med följe som red runt en stund innan vi alla tågade ut.
Och titta så nöjda vi är – tomtemor och tomtefar
Battis var juligt fin med röda rosetter i manen
Sicket litet juläventyr vi ställde till med!
No Comments