Ett av mina önskemål denna semester var att besöka Öland. Jag ville slöa på en sandstrand, åka på små snirkliga vägar förbi väderkvarnar, spana på fyrar, promenera över stock och sten i lummiga skogar, strosa på Borgholms roskantade gator, fika på mysiga kafeer, upptäcka loppisar längst vägarna, ta fantastiska foton och så vidare. Nu blev vår Ölandsvistelse tyvärr lite kort för att hinna med allt detta vilket ledde till att jag var lite av en surig, bortskämd bitch i stort sett hela utflykten. Ja jag säger då det. Även solen har fläckar eller hur?
Nåväl, vi hann faktiskt med en del saker ändå trots vår tidsbrist:
Dagen började med att alla moln försvann under vår färd ner mot Kalmar. Kan det bli en solig och varm dag tro?
Men väl på Ölandsbron såg vi ett gigantiskt molntäcke över hela Öland.
Vi tröstade oss med att svänga in vid första bästa loppisskylt.
Där fanns lite ditten och datten. Som vanligt.
En del fint, men inget fick följa med oss.
Vi åkte tvärsöver ön, på snirkliga vägar.
Titta, en väderkvarn!
Efter en stund kom vi fram till loppisen jag läst så mycket bra om.
Majas Finloppis. Jag blev dock besviken, tyckte inte det fanns så mycket fint faktiskt. Eller så har jag bara blivit loppishärdad efter alla loppisrundor genom åren.
Gillar man dockskåp fanns det dock en del att välja på.
Mellan husen var det sådär rofyllt fint.
Hittade två klänningar jag inte orkade prova. Lite för dyra för att orka.
David hittade Bonds sko.
Lite ditten och datten.
Plast i mängder. Men det finns knappt plats för fler loppisfynd hemma. Vilket innebär att fyndet måste vara ett fynd med stort F för att få följa med hem.
Efter att ha stannat till på några fler loppisställen kunde vi konstatera att det finns för mycket skitloppisar – ett rum med ett bord med skit på. Mer eller mindre. Så vi skippade resterande loppiskyltar längst vägarna och kollade på kossor och flygplan i stället.
Här spatserar jag vid en väg vid en litenliten flygplats.
Naturen var det inget fel på. Grönska och blomster överallt!
Paus.
Så var vi framme i Borgholm.
Rosor fanns det gott om.
Folk fanns det gott om här. Så vi orkade inte leta upp nåt mysigt och oknött matställe utan hungriga som vi var åt vi på typ Sibylla. Romantiskt värre.
Här var David som liten, i ostbutiken. Tyvärr grusades hans gamla fina minnen och vi gick därifrån tomhänta.
På vägen tillbaka till bron sprack vädret upp så vi styrde ner till Ekerum där vi tog ett dopp i det långgrunda vattnet.
Väl tillbaka på Gunnarsö camping hade mina föräldrar även dykt upp och huserade i stugan tvärs över vägen. En öl och lite mat i restaurangen fick avsluta en – tillslut – hela ok semesterdag.
No Comments