Balkongpotatisen

För över en månad sedan fick jag två potatisknölar av min vän Sofie Lee – ja för att testa det där med att odla egen potatis. Och inte odlades det i någon åker, ne här snackar vi balkongpotatis mitt i stan! Frågan var dock – skulle det bli någon potatis av dessa knölar? Låt oss se:

– 13 juni –

Knölarna förflyttades från ”transportlådan” till två krukor.

– 27 juni –

Whoho – äntligen kan lite grönt anas!

– 9 juli –

Här växer det som bara den! Eller ja, i en av krukorna i alla fall.

– 15 juli –

Massa massa grönt, men ännu inte så mycket potatis.

– 22 juli –

Äntligen! Fyra små knölar kunde plockas ur från jorden. Jag = överlycklig!

Men enligt potatisarnas urmoder (aka Sofie Lee) är dessa på tok för små och ska typ ligga i jorden i en månad till. Nedrans. Sak samma, snart är det jag som äter någon slags potatisrätt till lunch. En mini-lunch måhända , men nog fan är det mina potatisar i vilket fall!