Min älskade Battis

Mitt hjärta blöder. Min älskade vän finns inte längre.

Jag är dock inte riktigt redo att gå ner mig i alla jobbiga känslor och jag orkar inte att bläddra igenom alla fina, knasiga och härliga bilder jag tagit genom åren för att ge honom ett värdigt blogginlägg. För det är han värd. Älskade Batman. Just nu gör det lite för ont och tårarna bränner lite för mycket. Jag är så tacksam för de sex år vi fick tillsammans och att jag fick ta en sista promenad med honom i onsdags. Även om jag visste att våra vägar någon gång skulle skiljas så var jag inte förberedd på den sorg som nu sköljer över mig.

Det jag mest av allt vill göra är att åka till stallet och söka tröst hos honom, ta en skogstur och kanske dela på en morot (även om han såklart kommer norpa den största biten). För det är så jag gör när livet känns jobbigt. Men den jag helst av allt vill träffa, är den jag nu sörjer.

Älskade luddöra – du fattas mig.