Vi två, för tretton år sedan

Just i detta nu sitter jag på ett flyg som ska ta mig hela vägen ner till Barcelona. Där väntar Terry – min vapendragare sedan back in the days – och som jag längtar efter att få hänga med henne, i fem dagar, i Barcelona! Känn så gott det kommer bli.

Igår när jag var nere i källaren för att hämta resväskan ramlade jag över några gamla fotoalbum och inte vilket fotoalbum som helst – utan det från 2003, när jag bodde i Barcelona. Oh sweet memories! Alltså, det är tretton år sedan, TRETTON! Jisses. Och LOL på att jag på typ fyra månader tog lika många kort som jag gör på en dag nu för tiden. Kvalitén är där efter, men åh så små och söta vi var!

Älskar anonymiteten

Och här är vi – Helly och Terry. Tjugo år gamla, på baren Aloha. Och ja, jag gjorde mina egna kläder och armband samt körde på kritvit page.

Vi bodde i en lägenhet i Navas tillsammans med två andra svenskar och två mexikanare. Vi drack sangria samt slog på kastruller om kvällarna, precis som alla andra spanjorer våren 2003, då Irak invaderades.

Vi hängde en hel del på en mexikansk restaurang, dit vi även tog mina föräldrar då de kom på besök

Turistade lite

Här sitter jag och sippar på en mojito på Schomsky Bar. Jag såg en snygg kille där vid ett tillfälle och därför gick vi tillbaka dit gång på gång. Han var aldrig där igen.

Och ja, jag hade ögonskugga i alla dess färger.

En av alla våra hemmaförfester. Martini med ananasjuice var lite vår grej.

En av alla våra crazy nights. En är ju bara 20 en gång.

Vi brukade även hänga en del i Parc de la Ciutadella och kallade oss tydligen La Familia Biscaia.

Ett annat stammisställe var Razzmatazz, där vi bland annat såg Placebo samt huserade på diverse klubbkvällar.

Jep, jag hade ett avklippt byxben som pannband. Men roligt, det hade vi.

Mond Bar och Astin var två andra ställen/barer vi brukade gå till.

Besökte festivalen Primavera Sound och såg bland annat The Kills och White Stripes. Konsertfotografierna var top notch!

Minitofs och billigt vin i pappmugg, livet en lever som tjugoåring.

Och snart ses vi alltså igen, Helly och Terry. Redo för nya upptåg. Så räkna med nya – och mest troligt desto fler – Barcelonabilder framöver. Veremos!