I lördags var det spännande saker på g ska ni veta – det vankades nämligen miljöträning för hästarna i stallet! Januari månad är ju inte spännande rent vädermässigt, varken för hästarna ute i hagen eller när det vankas skogsridning, så varför inte liva upp både knopp och kropp med lite miljöträning? Något jag aldrig gjort innan men som jag tyckte skulle bli väldigt intressant att göra, samt att se hur Battis och Pricken skulle reagera. Ber om ursäkt i förväg för de halvsuddiga bilderna, det är inte lätt att få till ljus och skärpa i ett ridhus fullt med rörliga djur.
Först ut av de två ”syskonen” var Pricken och hon var riktigt peppad på att få aktiveras lite!
Vi började småskaligt – med färgglada plastmattor på marken. Fnork – lite halvfarligt men ändå intressant.
Så himla mycket övertalning krävdes faktiskt inte och swosch så var vi över!
Sen testade vi på det där med en gigantisk boll. Lite småfundersam i början, men sen vart det inga problem alls.
Duktig pålla!
Dags för ”vattenhinder” vilket först resulterade i…
… lite otyglad energi. Men efter detta lilla outburst gick hon snällt över.
Den där stora presenningen tål att kännas lite på först.
Men sen – inga problem. Hon är så modig den lilla damen!
Att stå under den var heller inga konstigheter.
Avslutade med några skutt över muren.
Sen vart det klapp och godis för en väl genomförd miljöträning!
Ut i januarikylan för att byta häst!
För näst på tur stod Battis och han reagerade så som jag tänkte att han skulle reagera.
Inte alls.
För när en är 20 år så har det upplevts både det ena å andra och små plastmattor, presenningar och bollar kvalar inte längre in på farliga listan.
Så varför inte bara ställa sig mitt över den faaarliga mattan för att…klia sig lite.
Den aktiviteten kvalar in på topp 3 av bästa saker enligt Battis. Speciellt när någon annan kliar honom (aka jag).
Lollipop gillar också att bli kliad och att klias. Här fick jag en liten klikyss av damen.
Lovisa var också med på miljöträningen och fick ta hand om plastpås-träningen.
Även här var Battis måttligt intresserad.
Vi testade presenningen – att gå över den när den låg platt, att gå över den när den skakades och ruskades samt att skritta och trava under den.
Inga problem.
Battis ville mest bara klia och bli kliad. Här tillsammans med sin klikompis Lollipop.
Vi testade såklart även på det där med den stora bollen och Battis reaktion var mest:
Varför har ni släpat in mig från hagen för att bli utsatt för det häär löjliga?
Så vi avancerade lite med att testa boll mot kropp – inte heller några problem.
Utan mer – vad fan är det här bra för?!
Avslutade även här med att hoppa över muren – både jag och Battis flööög över.
Yihaa!
Och efter dessa små hopp hade Battis piggnat till som bara den. Så miljöträning gör visst susen även för en äldre herre med lång livserfarenhet.
Duktiga duktiga hästar!
No Comments