Söndag i Paris och solen sken. Varmaste dagen tror jag.
Vi flanerade nere vid Seine för att ta oss till Jardin des Plantes.
Vi gick förbi hundar som glatt utförde agility i värmen. Två gigantiska ballonger visade vägen.
Så var vi framme i parken och jag invigde min klänning jag inhandlat i New York ett år tidigare.
Så här pepp var jag på Paris!
Efter att vi hade besökt Les galeries de Paléontologie et d’Anatomie comparée gick vi genom parken. Skorna blev alldeles dammiga, men vad gör väl det.
Fina David.
<3
Så somrigt.
Här går jag och spanar in rabatter.
Vi
Puss
Hopp!
Hejhej du där bakom busken!
Så himla fin park!
Varma och lunchhungriga började vi ta oss utåt.
Men först förbi ett gäng fina rosor.
Samt spana uppåt på de lodraka träden.
Var bara tvungen att fota det fina växthuset vars fönster speglar sig lika färggrant som bensin mot asfalt.
Lite svenskt, hejhej!
Mellanlandning för wifi och vin.
För att sen hitta detta trevliga ställe, LouLou.
Ja jag vet, ännu en burgare tänker ni. Men hallå, det är ju så gott! Typ som vin, jättegott.
Mätta och belåtna vandrade vi mot Notre-Dame. Och där på väggen stod en staty som var så himlahimla lik en vän vid namn Erik. Inte lätt för er som inte känner Erik att se, men jättejättelikt!
Ståtlig byggnad.
Men ännu ståtligare inomhus!
Vi råkade hamnade mitt i en mässa.
Och sen råkade vi hamna här, på 59 Rivoli som var ett trapphus/kollektiv/konstgalleri fullt av konstnärer och studios. Fick ett tips av Lynn som sa att vi bara var tvungna att besöka stället där en svensk jazzsångerska vid namn Ellen uppträdde.
Och hon var så himla duktig, kompad av riktigt duktiga och härliga musiker. Tack för tipset!
Vi valde att mellanlanda hemma innan vi tog middag. Värmen resulterade i att vi öppnade balkongdörren vilket resulterade i en liten olycka och fönstret sprack.
Men hotellpersonalen var tillmötesgående och trevliga och vi fick byta rum.
Vi hamnade en våning upp till ett mer eller mindre identiskt rum som det vi hade tidigare. Tapeten såg dock lite annorlunda ut.
Tillslut kom vi ut och hamnade här, Le China. Cosy och lite Bondfeeling.
Nöjd Helena med rödvin.
Nöjd David med rödvin.
Sen kom maten och den var så smarrig så, trots att vi knappt visste vad vi beställde då vi inte direkt kan läsa franska och servitrisen knappt kunde engelska.
Efter att ha sippat på drinkar begav vi oss ut i söndagsnatten.
Men valde att ta de där förarlösa metrotågen hemåt i stället för att gå på klubb då uret ändå var över midnatt. Dagen efter var ju måndag vilket även innebar sista dagen i Paris.
1 Comment
Vicky
29 maj 2014 at 08:52försommaren i paris kan ju inte vara något mindre än en dröm? jag var där sist över en nyår, det var liksom helt fel stad för det.