Att gå all in – sista dagen i Hemsedal

Jisses, inser nu att vi verkligen gick all in sista dagen i Hemsedal. Aktivitet efter aktivitet avlöste varandra (vilket jag i för sig gillar mucho). Å andra sidan är det väl så en ska avsluta en resa – med dunder och brak. Så låt oss se vad lördagen i Hemsedal bjöd på, nu kör vi:

Tar lite sovmorgon och möts av ännu en dag av detta fantastiska vinterlandskap ♡

Efter lite om och men får vi i oss utelunch och medan de andra drar vidare till mer skidåkning tar jag med dessa två – Daniel och David – tillbaka till lägenheten.

Sicket skidpar!

Det blev faktiskt lite åkt denna sista dag. Sen sa jag tack och hej till mina gais-skidor. Vi får se om vi ses igen.

Oooade lite mer över naturen

Sen tog vi igen oss ett tag och laddade inför resans höjdpunkt; åka snowracer ner från näst högsta toppen Tinden på 1345 meter över havet. Alltså fy fan vad roligt det var och j*vlar vad fort det gick. Hjärtat i halsgropen där några gånger.

Kalle och jag innan vi drog neråt – ovetandes över adrenalinet som snart skulle pumpa loss.

Här har vi åkt ner för första backen. Vinden ven, snön blåste och folk for av sina snowracers till höger och vänster. Jag höll mig dock kvar och var typ tredjen ner. Yiha! Firade även att det var sex år sedan jag och David träffades för första gången. Naaaw.

Här har vi nästan kommit ner till botten av den 4 kilometer långa backen.

Redo för sista biten!

Cecilia fyllde år, så detta firades med varma drinkar. Win på det!

En och annan Ringnes slank ner med.

Här är hela gänget samlat igen. Och självklart står det stjärtlappsåkning på schemat.

Kalle vågade sig på avgrundsåket.

Vilket gick rätt så bra, tror jag.

Hejhej 2016 – du börjar rätt så bra!

Tomtebloss är funfunfun!

Att göra en snöängel, fast åt fel håll. Och lite i ensamhet.

Här kan en tro att kvällen är slut, att vi drog oss tillbaka till lägenheten för att softa i underställ resten av dagen. Men icke…

… utan vi hamnade här – på Stavkroa afterski. Och där, där jävlar var det full fart.

Jup, alla dansade faktiskt på borden.

Så vi ville inte vara sämre. Here we go, untz untz!

Vi dröjde oss dock ej kvar så länge på afterskin utan gick de få metrarna hemåt för att avnjuta ännu en god middag – gratinerad fajita. Smarrismarr!

Efter en stund smög dock rastlösheten på några av oss och vi…

… gick ut för att åka stjärtlapp en sista gång. Lite av vårt signum för resan – stjärtlappen.

Och så snippsnappsnut, så var Hemsedalresan slut. Eller ja, söndagen bestod ju av sju timmar i en bil, men eh that’s life!